In i dimman

kiljano KUNGSLEDEN 0 Kommentarer

In i dimman

Dag två.
Jag hör duggregnet mot tältduken, inte bästa ljudet för att motivera sig upp ur sovsäcken.
Jag arbetar taktiskt och lyckas packa ner sovgrejer, få på mig kläder, steka bacon och koka kaffe utan att öppna tältet. Met lite käk i kistan är jag redo att möta allt naturen kan erbjuda.

Det visar sig vara en dimmig och fuktig dag, alla färger är förminskade och konstraster suddas ut. Landskapet är fullt av stenblock som stigen snirklar sig igenom. Jag blir sakta nedkyld och fuktig av duggregnet. Jag vill i största mån skippa regnkläder som också gör mig fuktig.

Jag tar en välförtjänt rast i en stuga under vägen. Jag kör kökets brännare på max och värmer sakta upp mig. Lite salami på en brödbit slinker ner med hjälp av varm chocklad.

Ute på leden igen blir det mer och mer dimma. Jag lyssnar på reggaespellistan på telefonen och när sångaren sjunger "Good Vibes" föreställer jag mig att jag vandrar igenom ganjarök och att varje sten är en soft rastadude som önskar mig lycka till.

På ett krön får jag mobiltäckning igen och det dimper ner massa kommentarer från bloggen, facebook och instagram. Soft, kul att någon läser. Skolfotomicke frågar om jag svettas, jag fryser ju förfan! Hellre det än myggen iof.

Det får räcka med reggae, jag kör vidare på en bok om vandring istället. Jag gapskrattar under ett stycke där författarinnan raljerar om hur mycket saker man ska ta ställning till när man köper något så banalt som en vattenflaska: tillverkningsmaterialen, funktionsdesignen och dom nya rönen inom vattenflasksvetenskapen. Senare ägnas en stor del av boken om hennes vansinnigt tunga ryggsäck. Så tung att hon inte kan lyfta den, hon får lägga sig på marken och rulla sig upp. Puhhh. Jag känner att min packning är helt ok idag.

När jag tagit mig över ett krön ser jag vad som troligtvis är en fantastisk utsikt om det inte vore för dimman. Men det spricker upp. Långt nere i landskapet ser jag små sjöar och en älv, närmre mig ligger syterstugan. Jag skyndar mig dit men hinner ändå inte före nästa regnskur som blöter ner mig dom sista minuterna.

Jag njuter av värmen i stugan och svidar om till badbyxor. Ett kort dopp i älven blir det under applåder av två vandrare. Den varma gulaschsoppan intas tillsammans med en lättöl, följt av snabbkaffe och en dumlekola, nu mår jag prima.

Stugvärden berättar att hon varit här under 17- säsonger. Hon älskar stället, det märks. När solen tittar fram en kort stund sitter alla ute på altanen och njuter i kapp.

Jag sticker iväg från stugan. Jag tänker köra på en timme till kanske. Framför mig öppnar sig landskapet och Tärnasjön fylld med små öar ser vacker ut.
Jag sätter upp tältet där jag tror att det kommer att blåsa tillräckligt mycket för att slippa myggen, men jag har fel. Det svärmar kring mig. Jag springer ett varv runt tältet sen kastar jag mig snabbt in och hoppas att jag inte fick in så många myggor med mig. Det gick bra. Ikväll kommer jag somna till ljudet av små myggfötter som studsar omkring på tältduken.

Bilden på Flickr

Kommentera