Återkomsten

kiljano KUNGSLEDEN 1 Kommentar

Återkomsten

Här kommer någon slags resumé av den sista tiden. För det gick snabbt upp för mig att har du inte Telia i fjällen så har du ingen täckning men nu på Kvikkjokks fjällstation har jag kopplat upp mig pånytt mot cyberrymden och kan pånytt skriva av mig lite av de dagar som passerat sen sist.

3: juli – Ammarnäs – Nära stabburet.

På Ammarnäs blir uppbråttet snabbt. När jag satt och filade på dom sista raderna på förra blogginlägget brakade Nora in i matsalen. Hon var lång och spänstig, hade en stor rygga med pinaler hängandes och dinglandes och mitt första intryck var att hon var väldigt spansk. Hon talar med en sträv och mörk röst. Jorge som jag har övat att tala svenska med bytte också ton när han övergick till spanska. Från och med nu blir det Castellano för hela slanten. För spanjorer visar det sig vara viktigt att påpeka att det är Castellano vi talar och att spanska inte är ett språk. Nora talar dessutom baskiska och Jorges tjej talar katalanska, förutom dom två språken talas även ett till språk i Galicien, Gallego.
Vi vandrar ut ur byn småsnackandes förbi skidliftar och sommarhus. myggen är brutala och jag hoppas att dom inte ska göra Nora för orolig. Jag har skickat hem min blandning av svartbäcksolja med djungelolja, den luktar så starkt att man blir tokig. Nu kör jag med myggstift som verkar fungera rätt bra. Myggorna ser tydligen syre och det är det dom letar efter. Preparaten som vi har smörjt över våra ansikten gör att dom inte förstår vart dom ska landa, deet är den effektiva ingrediensen och man mäter det i procent. Dom svenska innehåller 20%. Jorge har ett spanskt preparat som innehåller 30%, dom funkar faktiskt.
Allt eftersom vi kommer högre upp på berget börjar det blåsa och det blir fina utsikter och myggfritt.

Jag gläds åt min rygga som nu känns lätt och det är inga problem att vandra.
Vi stannar på en utkiksplats och får lite fototillfällen. Vi siktar mot en stuga på kartan, blott ett vindskydd men vi tänker att det kan fungera som matsal och ge oss lite skydd från stundande regn. Den visar sig vara låst och nu har vi blött ner oss rejält när vi ihopp om skydd vandrat genom blöta buskar och gräs.
Vi slår upp tälten på en platå nära leden tillagar vår mat och går på jakt efter vatten. Nora och jag får en pratstund för oss själva och jag berättar om mitt musikintresse. Hon har varit i Panama och jag sjunger ett par refränger om pistolskott och sexiga brudar sen droppar jag ett tiotal namn på panamanska reggaeartister: El Roookie, Kafu Banton, Dangerman mfl men hon skakar på huvudet. Jag sjunger mig till sömns med några av El Rookies klassiska textrader "Ayer soñaba que un asesino me queria matar y yo corria porque el con mi vida ya queria acabar"…"inatt drömde jag hur jag sprang från en mördare som ville ta mitt liv". Trevligt.

Bilden på Flickr

Kommentarer 1

Kommentera